PEEL
Kerstin Backman RAPPORT (5 bilagor) 1998-10-26
SOLLENTUNA KOMMUN PUSS-KONTORET
William Metz
Under läsåret 1997/98 har flera lärargrupper varit igång med veckovisa pedagogiska samtal. Pga schemats konstruktion var gruppernas livslängd endast en period (=1/3 läsår) och de bildades i början av varje period vid ett stormöte där vi själva kunde se till att det fanns en lagom blandning av olika ämnen och olika lång erfarenhet av PEEL . Varje gång bildade vi tre grupper à 7-8 personer. I verkligheten tycks bara två grupper per period ha genomfört träffarna. Detta har jag tolkat på följande sätt:
En timme i veckan under 10 veckor kan vara för kort livslängd för en grupp utan någon typ av samtalsledare.
Min ambition att ha en ordningsman i varje grupp stupade redan förra läsåret pga ändringar i tjänstefördelningen. Därför försökte jag i år vid de tre stormötena framhålla betydelsen av minnesanteckningar och närvaroregistrering. Detta räckte uppenbarligen inte. Under det första stormötet, den 12 augusti 1997 före skolstarten, presenterade jag dessutom PEEL för hela skolan och gav grupperna ett förslag till ärendelista ( bilaga 1, längst ner ), att använda som uppslag vid sidan om den utförliga PUSS-rapporten från sommaren 1997.
De 6 grupper som alltså träffades regelbundet under 97/98 har fört minnesanteckningar över sina sammankomster och, särskilt efter jul, förmedlat dem till mig via e-post. Jag har gått igenom dessa anteckningar och gjort en sammanställning ( bilaga 2, näst längst ner ), som jag hoppas kan ge andra lärare en uppfattning om vad som varit på tapeten och, om anteckningarna varit tillräckligt fylliga, uppslag till egna nya initiativ.
I oktber -97 deltog 7 av oss i den av Eskilstuna kommun anordnade årliga konferensen om PEEL/PLAN. Jag skrev en rapport i Personal-Aktuellt, som bifogas bilaga 3. Denna typ av "input" tycks vara vad man uppskattar mest. Den gav bl a impulser till ett ännu ej förverkligat projekt med "Kollegahandledning"
I februari -98 bad jag deltagarna fylla i ett utvärderingsformulär (bilaga 4). Svaren har jag sammanställt i bilaga 5. Resultatet var delvis nedslående, dels pga den låga svarsfrekvensen (11 av 28), dels därför att det blev tydligt för mig att vi inte tagit emot nya deltagare på ett bra sätt.
Den 22/4 genomfördes ett Kunskapstorg på Rudbecksskolan, vilket besöktes av en handfull lärare från Rudbeck och ungefär lika många från ett par högstadieskolor i Sollentuna.
Med vänlig hälsning
Sammanställning av gruppernas minnesanteckningar Period 1 - tisdagsgruppen. Tisdagsgruppen bestod av Margot Björkman, Lisbeth Englund, Runar Krantz, Susanne Norberg, Harriet Wikström och Kerstin Backman och möttes vid 10 protokollförda tillfällen under period 1. 5 frånvarotillfällen noterades. Gruppen hade två huvudrubriker på sin agenda: "Veckans angelägenhet" "Vad behöver just jag utveckla?" (från ärendelistan 12/8, bilaga 1) Ibland gick dessa in i varandra. På det hela taget tog nog gruppen upp mer än som kunde behandlas på ett fördjupat sätt under en så kort tid. Följande ämnen kom upp: "Veckans angelägenhet" a) Elevers delaktighet i planeringen. Vad är det som gör att elever känner sig delaktiga?* När det gäller svåra begrepp inom fysik och grammatik känns det svårt att "låta eleverna bestämma" (är det det som är delaktighet?) - likaså när kursen är kort och kravspäckad. b) Elevers ovilja eller oförmåga att uttrycka egna tankar. c) Gruppindelning. Efter vilka principer gör vi gruppindelning? Lärare skall göra grupperna, enas man om, men eleverna kan göras delaktiga i utformningen av underlaget. Om byte av grupp skall ske ofta, får proceduren inte vara för krånglig och tidskrävande för läraren. Man konstaterar att grupper kan användas för olika ändamål och inte alltid leda till gruppredovisningar. För redovisningar är tvärgrupper nyttiga. Det kan också vara givande att rapportera innan ett arbete är helt klart ("mitt i processen"). En elevgrupp kan också vara hjälpt av en av läraren utformad agenda, särskilt i början av arbetet. d) Bättre ordkunskap behövs (Hur tackla detta?) e) Uppföljning av Lorraine Munroes föredrag. Mycket och ordning och reda hade förespråkats! I vilka lägen är det bra att läraren styr hårt och i vilka lägen ska han/hon låta eleverna bestämma? (Kerstin bör här ha dragit sin käpphäst om situationsanpassat ledarskap) f) Utvärderingar. Utvärderingar bör göras efter halva kursen/perioden och återkopplas till eleverna. Viktigt att vara tydlig i början. Planera för utvärderingen redan i planeringen av starten! "Vad behöver just jag utveckla?" g) att elever får mer "sändningstid" på lektionerna h) att lektionerna blir öppnare för spontanitet utan att bli för röriga. Lär eleverna att planera själva. Planera in "reservaktiviteter" som kan vänta om klassrummet blir oväntat spontant. i) effektivare inskolning i självständighet: anteckningsträning, planeringsträning, mind- mapteknik, loggbok j) större tålamod när elever inte förstår k) bättre rutiner för betygsinformation, dvs ju förr desto bättre. Det bästa är att informera medan det ännu finns gott om tid för eleven att påverka kursbetyget. Samarbete med kollega med parallell kurs rekommenderas. Tisdagsgruppen tog också del av intressanta listor över bra och dåligt inlärningsbeteende och användbara lärarstrategier, tagna ur "Från Peel till Plan" ss 14 - 17, men hann inte ägna gemensam tid åt dem. Period 1 - fredagsgruppen Fredagsgruppen bestod av Jan Adolphson, Lena Berg, Märta Gyllenhammar, Christina Hansson, Gerd Karin Nordlund, Anders Sjöström och möttes vid 9 protokollförda tillfällen under period 1. 19 frånvarotillfällen noterades. Man tycks ha bestämt sig för att börja med Kerstins ärendelista från stormötet den 12/8 samt fjolårets PUSS-rapport. Varje sammankomst avslutades med en notering av vad man önskade få belyst veckan därpå, även om denna belysning i praktiken inte kom förrän två eller tre veckor senare. Det som var aktuellt för stunden trängde sig som regel på. Följande ämnen behandlades: a) Alfa-individer som påverkar stämningen i undervisningsgruppen i positiv eller negativ riktning. Hur relaterar vi till dessa? b) Deltagarnas pedagogiska historia och dess betydelse för utveckling av lärarrollen (Kan man vara en "bohemisk" lärare?) c) Elevaktiva arbetssätt. Praktiska inslag ger alltid hög elevaktivitet. Att intressera sig för elevernas värderingar skapar också elevaktivitet. Ett sätt att göra detta på ett praktiskt sätt är att jobba med improvisation och kroppsmedvetenhet. Elevers brist på självförtroende är alltid ett hinder för elevaktivitet., en ond cirkel alltså. Att träna elever i självförtroende börjar alltid i det lilla, t ex redovisa stor uppgift för liten grupp, eller liten uppgift för stor grupp. d) Elevers klagomål på betyg: Rudbeck har många stränga lärare som sätter lägre betyg än angränsande skolor, befaras det. Men även inom skolan känner elever att det finns olika stränga krav för t ex MVG. e) Grupparbete och gruppindelningar. Hur gör man? Alt 1. Duktiga för sig, varigenom svaga får mer lärartid. Alt 2. Duktiga hjälper svaga och konsoliderar samtidigt den egna kunskapen. Rykten har spritt sig från tisdagsgruppen om elevers delaktighet i utformningen av underlag för gruppindelning. Lärare i naturvetenskapliga ämnen har kanske inte alltid intresserat sig för principerna för gruppindelning. f) Rapport från Eskilstunakonferensen: vikten av att dokumentera den komplexa klassrumserfarenheten hade framhållits. Att skriva dagbok värdefullt för den som orkar. Mönster kan då observeras som kanske kan bidra till fler lyckade klassrumssituationer. g) Utvärdering: Vad frågar vi om? (oftast: Vad var bra/dåligt?) När frågar vi? (oftast för sent!) h) Effektiv undervisning (PEEL) är krävande. Viktigt att tänka på hur vi förbereder eleverna. ("Det går inte att så i obrukad jord"). i) "Filttoffelelever". Hur hjälper vi dessa elever som inte gör något väsen av sig? Ett sätt är att sätta dem i små grupper, ett annat att låta dem skriva loggbok. Viktigt också att ta itu med andra elever som trakasserar. Försök har gjorts med flickgrupper på NV. Se även under c ovan. j) Skolvärlden 18/97 om inlärningsstilar. Befanns svårt att tillgodose. k) Jeanette Vos-föredraget i Täby under vecka 44: amerikanskt väckelsemöte. l) boktips: Inlärning på elevernas villkor av Lena Boström och Hans Wallenberg. Sista sammankomsten ägnades åt egen utvärdering. Man undrar om projektledaren kan få ut någonting av de noterade stolparna. Utan att gå in på varför nämner man att man önskar handledning utifrån. Trots allt gläds man åt detta pedagogiska forum, som för någras del i huvudsak tycks ha utgjorts av lyssnande. Period 2 - onsdagsgruppen Onsdagsgruppen bestod av Jan Adolphson, Kerstin Backman, Lisbeth Englund, Marianne Enocksson, Stefan Hermes, Christer Lindeberg och Ragnar Ståhle. Den möttes vid 11 protokollförda tillfällen och 8 frånvarotillfällen noterades. Trots att jag själv var med i gruppen, känns det oöverstigligt att sammanfatta. Ämnen som noterats som "Nästa veckas ämne" var inför vecka 50 Gruppsykologi 51 Bra och dåligt gruppklimat 2 Att analysera/skapa bra gruppklimat 3 - 4 a) gruppens psykologi b) utbyte av prov 5 Vad är viktig kunskap? 7 Hur tränger man sig på som lärare? Vad är min roll som lärare? 8 "Good teaching behaviours" 10 Rolig/stimulerande undervisning 11 Utvärdering Under inventeringen av möjliga teman ventilerades följande frågor: Hur få elever att tänka själva? Hur förhålla sig till s k alfa-elever (som styr i det tysta)? Blir hackordningen mindre märkbar i en kursutformad skola? Behöver vår grupp en agenda? Kan nästa veckas tema bli "tankar kring denna veckas aktualiteter"? Varför ställer elever inga frågor? Varför gav en enkät om attityd ett större visat intresse? Reflexion vs praktik: Vari består värdet av teori som ett verktyg i det praktiska? Är vi ovana att förena teori och praktik? Nedan följer dessutom referat av några veckoteman som blev av. "Gruppklimat" En livlig elevgrupp är utvecklande - både socialt och kognitivt. Lärarens svåra jobb blir att förstå och påverka en grupps tysthet. Exempel på metoder: Loggboksskrivning Täta gruppbyten, även par Gruppmöblering (kontroversiellt, då inte alla kollegor/elever uppskattar) Dämpa de duktiga (ogärna och hur?) Beröm frågor och felaktiga svar. Under vecka 3 ställs frågan om hur man påverkar gruppklimatet, men besvaras ej. I stället behandlas elevernas "poängraseri", troligen därför att detta känns mer aktuellt och akut under den vecka 3. Gruppen inventerar olika sätt att bemöta elevers önskan att få allt serverat och deras oförmåga att leva i ovisshet. Vissa lärare kräver in "analys av fel" efter prov, andra skippar prov och kräver inlämningsuppgifter i stället. Under vecka 4 prövar gruppen att göra en lista över "elevtyper" och avser att också göra en lista över passande "åtgärder". "Typerna" var följande: a) aktiv protestgivare b) ohjälpsam duktig elev c) okoncentrerad (IG?) -elev d) utrymmeskrävande (duktig/ dålig) elev e) elev som hjälper till att driva undervisningen framåt f) ansvarskännande, helhetstänkande "skulle du inte kunnat göra på detta sätt istället" g) elev som uppmuntrar annan elev att svara h) klassens clown i) ironisk elev ("bra svar") - värsta typen j) genomtyste eleven k) eremit/ asocial typ l) ofta frånvarande Den enda "åtgärd" som blev listad var i), att tala i enrum med den ironiske eleven. Däremot reflekterade vi över hur organisationen påverkar "typbeteende". Vid "kursorganisation" kanske det finns färre "typer" än i klasser - eftersom de inte känner varandra så väl. Likaså om klassrumsarbetet organiseras i smågrupper - eftersom de då å andra sidan 0lär känna varandra bättre. En uppiggande storgruppsaktivitet luftades: låt hela gruppen rösta för olika lösningar på problem. Ger eleverna möjlighet att ge sig tillkänna på ett enkelt sätt. "Vad är viktig kunskap?" * Elever tror ofta att kunskap är detsamma som kvantitet. Vår uppgift är bl a att lära dem -att värdera ett stoff -att finna en metod att tillägna sig det -att se samband med annat stoff -att tänka på både VAD och HUR vid redovisning *Mycket av denna undervisning (enl ovanstående) sker bäst muntligt och i mindre grupper, vilket kräver en särskild sorts organisation i klassrummet. *Vid skrivningar kan man ta med en extra fråga utan poäng (men betygsatt) där eleven får visa kvalitén i sina kunskaper. "Lärarrollen" (utvidgad) Hitta sätt att inte vara alltför förutsägbar. Duktiga och svaga elever har i viss mån oförenliga behov. Den svage behöver en återkommande rutin där hans egen uppgift är tydlig. Den duktige somnar av alltför mycket rutin och vill bli överraskad och kunna komma med egna initiativ. Även den svage vill ha "roligt". Finns det ett tredje sätt att se på dilemmat svaga/duktiga elever i förhållande till rutin/variation? (Ett exempel kan vara kortskrivning i loggbok: Starta med frågan "Vad gjorde vi sist?" Eleven kan då svara på sin egen nivå. Ett annat exempel: sluta lektionen med en fråga som tas upp igen vid nästa lektion. Ytterligare: diktanalys är bra träning att uttrycka tankar och känslor.) Gruppen studerar listan (i Learning from the PEEL experience) över "Good teaching behaviours" och finner att det saknas ett allmänt påstående om känslornas roll vid inlärningen. "Utvärderingen" Varför är det svårt att uppge exempel på PEEL-baserade förändringar i klassrummet? Hur kan vi lära oss att tala teoretiskt - utifrån en teori - om vår praktiska verklighet? Är det lättare att börja med teorin? Period 2 - fredagsgruppen Fredagsgruppen bestod av Lena Berg, Per Bergman, Monica Kjelldorff, Eva Lindgren, Harriet Wikström, Bo Milton, Daniel Bengtsson, Gerd Karin Nordlund och träffades vid 9 protokollförda tillfällen. 11 frånvarotillfällen noterades. Man har beslutat sig för att gruppen skall ha "läxor" från gång till gång. Några beklagar avsaknaden av fjolårets bollplank/föredragshållare Ingegerd och Olle från Lärarhögskolan i Stockholm. Faktorer av vikt i klassrummet som noterats: *att vara personlig *att ta tillvara idéer från elever *att ha balans mellan kreativitet och rutin *att eftersträva balans i mängden inlämningsuppgifter för eleverna (samordning mellan ämnena förefaller omöjlig med kurssystemet) *att starta i tid och stävja sen ankomst (vi minns Lorraine Munroes DO NOW - kort betygsatt prov i början på varje lektion) *att främja ömsesidig respekt *att skapa gruppkänsla *att lära eleverna strukturera sitt arbete *muntliga redovisningar (men hur få dem bra?!) Mentorskapets för- och nackdelar belysa. Svårt när föräldrar förväntar sig att vi som mentorer skall känna till och bedöma sådant som vi inte har underlag för. Period 3 - onsdagsgruppen Onsdagsgruppen bestod av Jan Adolphson, Christer Lindeberg, Marianne Enocksson, Kerstin Backman, Niclas Hjelm, Ragnar Ståhle, Lisbeth Englund och Sven Persson (från 4:e onsdagen) och möttes vid 9 protokollförda tillfällen.7 frånvarotillfällen noterades. Flera teman återkommer: "Prov" Hur återspeglas lärarens kunskapssyn i proven? Om eleven får ha legala (om än små) "fusklappar" krävs en annan typ av frågor! Att be elever hoppa mellan bild, text och diagram är givande. Övergripande frågor som ej poängsätts (underlag för framtida MVG) Lära eleverna metoder att bli oberoende av "facit". "Lärarroll och lärarmotivation" Olika synpunkter på lärarrollen framförs, troligen beroende på deltagarnas olika erfarenheter och världsbilder. Synpunkter från radioprogrammet "Läraröppet" Läraren är -fångvaktare -betygsutfärdare -kunskapsförmedlare Fler aspekter framförs av onsdagsgruppen: Läraren är -fritidspedagog (ironiskt inlägg från frustrerad kunskapsförmedlare) -medmännsiska -förebild (enl tillfrågad elevgrupp) -en person vars syn på rollen förändras genom åren "Känslor" En artikel i Skolvärlden om skolans övergripande mål, som Kerstin skrev redan 1974, läses, liksom en artikel om känslomässig intelligens (EQ), som betytt mycket för Janne. En livlig diskussion förs i gruppen, där vikten av EQ bedöms diametralt olika. En fråga som knappt uttalas, än mindre besvaras, är: Kan bristande elevrespons vändas till eleventusiasm med hjälp av emotionell kompetens? Period 3 - fredagsgruppen Fredagsgruppen bestod av Daniel Bengtsson, Lena Berg, Per Bergman, Anders Hansson, Monica Kjelldorff, Eva Lindgren, Claes Örjan Spång och Märta Gyllenhammar och möttes vid 5 protokollförda tillfällen. 12 frånvarotimmar noterades. Första sammankomsten ägnas åt att pejla intressen. Samtal önskas i huvudsak om klassrumsaktiviteter. Följande kloka slutsatser noteras: *samtal ger attitydförändring *återkoppling ( i form av samtal) ger inlärning *uppmuntran ger uthållighet *fast punkt ger trygghet *reducerat program ger mer tid till resten Man dröjer också vid den försämrade närvarodisciplinen och framför olika tolkningar, t ex förvärvsarbete (fredagar) otrygghet prokrastinering ("jag kan alltid tentera av ämnet senare") 2 st OH som användes 12 augusti 1998, Rudbecksskolan e1. PYT à la Kerstin, men tack vare Olle Stoffurval Balans i gruppstorlek *Helklass (tydlighet!) *Grupper (indelning?) *Par *Enskilt Förförståelse Utvärdering och reflexion Olika perspektiv Hjärnan vill ha kul! Läxor och prov med förståelse Tillagt av publiken: Ordförrådet Möbleringen Presentation av PYT (praktisk yrkesterori - mellan vardagen och visionen) 2. Vår framtid Grupps livslängd = 1 period Protokoll varje gång Utvärdera sista gången Förslag till struktur: Individuellt åtagande utveckla en PYT-princip per period Nästa stormöte 19/11, 4/3 Eskilstuna 10 - 11 okt Litteratur i H107 Gruppindelning